Oväntat lång tillbakablick på 2012

 2012 var ett hektiskt år, men absolut det bästa året jag haft hittills. Första året på gymnasiet skulle avslutas, jag blev typ konfirmerad för andra gången (det är en komplicerad historia), jag fick min Henrik, och jag tog även beslutet att lämna Sverige för Skottland. Det känns verkligen som att 2012 var året jag växte upp ordentligt, som att jag började året som barn men kom ut som vuxen. Nog för att jag alltid setts som lillgammal, eller tant som de brukar säga. 
 
Under våren besökte jag Italien och Danmark, fann nöjet i att rita, blev kompis med photoshop efter en lång och stark vänskap med GIMP, lärde mig laga vårrullar och att dansa bugg. Jag kämpade mig igenom Brott och Straff, stressade för mycket, bakade småkakor och levde ett andra liv på internet med alla mina geografiskt spridda kompisar.
Sedan kom sommaren och jag fick säga adjö till min naturklass, nog för att vi hann ses under lovet också... Vi grillade, hade inställda tältkvällar på grund utav att sommarvädret aldrig kom, och utmanade myggen och tog kvällsdopp i älven. Jag hade ett oväntat utmanande sommarjobb, fick en värdfamilj, for på logdans, umgicks allt för lite med mina kompisar, började amatörcykla mountainbike, och besökte släkten.

Det riktiga äventyret 2012 började med hösten, då jag blev utbytesstudent. Den 19 augusti gick planet till Edinburgh, och det känns nu som en hel evighet sedan. Eller, det beror på hur man ser det. Det känns som att jag precis kom hit, men som att jag lämnade Sverige flera år sedan. Jag har hunnit vara med om ofantligt många grejer under dessa fem månader. Om det är något jag lärt mig av min utbytesupplevelse är det att man hinner med fantastiskt mycket om man hänger mindre vid datorn, och faktiskt för saker man vill istället för att bara tänka på dem.
Här i Skottland har jag fått ett nytt liv, ett liv som inkluderar skoluniform, stora mängder te, nya platser och vänner. Jag har fått en kompisgrupp som förstår mina referenser, är lika underbart konstiga som jag själv, som hittar på äventyr och introducerar mig till det riktiga Skottland.
I Skottland har jag varit med i en riktig pjäs, försökt skriva en novell, och gått i berg. Jag har talat i The House of Lords, varit på en spelning med Ed Sheeran och träffat honom själv. Jag har börjat med geo-caching och ätit Haggis. Jag har uppnått ett livsmål och gått på en riktig Wizardrock spelning, varit på upptäcktsfärder i Edinburgh och Glasgow med underbart folk, och gått på marknader.. Jag har åkt tåg själv! Jag har prövat Cheerleading, lärt mig periodiska systemet på engelska, börjat dricka kaffe på riktigt, gått på gym och lärt mig folkdans. Jag har glömt saker, gjort misstag och mått skitdåligt också, men jag har rest mig igen och prövat igen.
Min språk har förändrats, min diet lika så, och min världsbild är för alltid vänd upp och ned. Saknad är en ny grej jag lärt mig om dessutom. Tidigare har jag aldrig riktigt haft den känslan, men nu lever man med den konstant, och klarar av livet ändå.
Pengar är också något man fått en ny relation till. Jag har inte spenderat speciellt mycket, men plötsligt har jag börjat använda dem i vardagslivet på ett annat sätt. Hemma har jag aldrig haft något stort behov av att köpa saker, här investerar jag i både schampo och resor.


Nu är det 2013, och jorden har inte gått under än. Jag är säker på att detta år kommer gå lika fort som det förra, och att man kommer hinna med ännu fler grejer. I år kommer jag fylla 18, något jag inte direkt ser fram emot. Helt ärligt skulle jag vara tätt nöjd med att vara sjutton för alltid, det har varit en väldigt trevlig ålder att ha.
Nyårslöften är ingenting jag brukar ha, men lite planer för de kommande tolv månaderna har jag ändå. Jag ska se till att ta vara på de kvarvarande månaderna här i Skottland, och verkligen göra det bästa av dem. Mest önskar jag av 2013 att jag kommer få vara frisk så att jag kan fullfölja alla planer och äventyr, och samma önskan har jag för er alla mina läsare.

Gott Nytt år allihopa!