Igår prövade jag något jag aldrig testat förut, att ge blod! När jag kom hit till Skottland i höstat fick jag veta att man endast behövde vara sjutton för att donera, så jag registrerade mig vid den lokala blodcentralen.
NHS, National Health Service har ett permanent kontor och mottagning inne i Edinburgh, men de besöker även de små byarna runt i kring med mobila stationer. Igår var det alltså dags för min by att samlas och det var en intressant upplevelse. Först registrerade man sig, jag behövde fylla i en del papper eftersom det var min första gång, och sedan fick man slå sig ned och vänta. En sköterska testade sedan järnhalten i mitt blod med ett stickprov från fingerspettsen, och hon förklarade ur allt skulle gå till. Jag fick sedan lägga med ned på en av de många britsarna i stadshallen där vi var, och ca 10 minuter senare var det klart. Plötsligt förstod jag också funktionen av stressbollarna min mamma tidigare fått hem efter att hon donerat i Sverige, man skulle nämligen klämma på en sådan för att öka blodomloppet under själva donationen.
Det kändes ungefär som att ge blodprov vilket jag gjort förut, men jag har aldrig haft något problem med sådant, så det var lugna bullar. Efteråt fick vi te, såklart, och även skotska tekakor vilka är anfadern till mumsmums. Skillnaden mellan en tekaka och en mumsmums är att botten inte är gjord utav kex, utan av en slags havrekaka.
Jag kände inte av några biverkningar efter donationen, men de sa till mig att ta det lugnt under det följande dygnet. Mitt armveck är lite ömt idag, men annars känner jag ingen skillnad alls. En intressant och lärorik upplevelse var det i varje fall, och jag tycker att ni alla mina läsare kan gå och donera blod ifall ni har möjlighet till det. Mer info på svenska om bloddonationer hittar ni på http://geblod.nu/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar