Plötslig Ceilidh

Den sista normala skoldagen i Skottland hade jag idag, och det kändes både spännande och sorgligt. Helt vardagligt var det dock inte eftersom många lärare tagit med sig godsaker och bjöd på både tårta och Iron Brew.

Efter skolan bar det dock inte av hemåt för min del utan hem till kompisen Sarah där vi tjaffsade runt och åt middag. Sedan for jag till det som motsvarar till folkparken, där jag skulle hjälpa till med en Ceilidh. Jag har nämnt Cheilidhs tidigare, det är en fantastisk skotsk folkdanstyp som är sjukt populär i detta land och helt fantastiskt rolig, och nu var det dags igen. Dock hade jag missat i planeringen och trodde inte attdet var förrens nästa vekca, men det löste sig ändå.

Idag skulle jag dock inte bara delta, utan en grupp av oss skandinaviska utbytesstudenter i området skulle hjälpa till med att lära en fransk skolgrupp hur man gör. Jag pratar absolut ingen franska, men det gick riktigt bra ändå. Vi fick kämpa med att dra upp de mindre entusiastiska på dansolvet, men efter ett par danser deltog faktiskt alla fransoser i stampen, handklappen och snurrarna som skulle utföras. I en av danserna som kallas för "The Dashing White Sergeant"  vann faktiskt min dansgrupp den tävling som startades, och då kände man sig allt lite stolt!

Nu värker dock fötterna mina, och jag skall slänga mig i sängs så fort som möjligt. Imorgon har vi i min årskurs vår "mock up day"då vi firar att skolåret är slut, och det ryktas om hoppborgar och storkalas, och då vill man givetvis vara utvilad.