Idag firas det fars dag i Storbritannien, och givetvis har vi hurrat för Don här i Skottland. Vi fixade en frukostbricka och gav små presenter på morgonkvisten. Jag hade ritat porträtt av mina värdsystrar och ramat in, och min syster hade tecknat i ett roligt kort.
Min brittiska pappa är en riktigt rolig typ som är fantastisk att prata med, alltid har något intressant att säga och kan dra de allra bästa pappaskämten. Under mina månader i denna familj har jag lärt mig massor av Don och familjen. Cyklar, historia, mine sweaper, och hur man uttalar saker ordentligt på engelska bland annat; typ yellow, jam, jar och jelly, ord som jag verkligen inte fixade i början av året.
Nu har jag bara en vecka kvar i Skottland och det gör seriöst ont. Jag vet inte alls hur jag ska klara av att lämna min värdfamilj, de är verkligen mitt andra hem, och ärligen börjar jag gråta av att bara tänka på det. Man får försöka fokusera på det positiva i situationen. Hur underbara de senaste månaderna varit, och att jag kommer att komma tillbaka i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar